🌊 Eystrasalt — Östersjöns ekosystem

Simulera hela kretsloppet från näringssalter till säl, jämför strategier under osäkerhet och se vad ett friskare hav är värt.

🎧

Vad är det som händer med Östersjön?

Drygt en minut, uppläst på ditt valda språk. Första gången tar det en stund att skapa — sedan går det direkt.

—
Ekosystemets hälsa idag (0–100)

Vad är det som händer med Östersjön?

Östersjön är ungt, bräckt och nästan instängt. Vattnet byts ut långsamt — det tar ett kvarts sekel — och därför stannar allt vi häller i det kvar länge. Näring från jordbruk och avlopp göder havet, algerna växer, sjunker och bryts ner på botten. Nedbrytningen förbrukar syret. Där syret tar slut dör bottnarna, och döda bottnar läcker tillbaka den fosfor som göder nästa blomning.

Det är den onda cirkeln. Den är väl beskriven, den är inte omtvistad, och den är anledningen till att havet svarar så långsamt även när vi gör rätt.

Frågetecknen — det som ofta missförstås

Sex frågor som återkommer i debatten, med vad forskningen faktiskt säger och var den är oenig.

Filmer som förklarar

Öppnas på YouTube i ny flik. Titel och kanal är hämtade från YouTube; producenten står utskriven så att du kan väga materialet själv. Ingen har betygsatt innehållet åt dig.

🎧

Vad modellen kan, och var den inte räcker

Drygt en minut, uppläst på ditt valda språk. Första gången tar det en stund att skapa — sedan går det direkt.

Modellen, och var den inte räcker

Simuleringen är en förenklad ekosystemmodell: 20 kompartment i sex zoner, löst över tid. Den är kalibrerad mot litteraturen, inte anpassad till mätserier. Den ska läsas som ett resonemangsverktyg — riktningar och storleksordningar — inte som en prognos.

—
litteraturverifieringar godkända
—
källor i referensbiblioteket
—
kompartment i näringsväven

Kända brister — läs detta innan du citerar modellen

Bidra med kunskap

Modellen blir bättre av invändningar. Lägg in en publikation som saknas, eller skriv vad som är fel — särskilt om du arbetar med det här till vardags.

🎧

Vad tvistar man faktiskt om?

Drygt en minut, uppläst på ditt valda språk. Första gången tar det en stund att skapa — sedan går det direkt.

Vad tvistar man faktiskt om?

Oenigheten om Östersjön sitter sällan i fakta. Den sitter i hur man väger säkra men otillräckliga åtgärder mot osäkra men snabbare, och i vem som ska bära kostnaden. Nedan står sex teser med de starkaste argumenten på båda sidor — och för varje tes vad den här simuleringen kan och inte kan säga om saken.

Zon: —

Klicka på en zon i kartan

Ekosystemets hälsa (index 0–100)

Grafer — välj vad som visas (enhet: g/m² ≈ ton/km²)

år 0

Fångst & biomassa (vikt) över tid

Biomassa & fördelning (vald zon) (enhet: g/m² ≈ ton/km²)

🤖 Ekologens tolkning

Karta

Kör en simulering för att börja…

Vilken strategi ger bäst återhämtning?

Kör simuleringen många gånger och lottar de osäkra naturparametrarna. Alla strategier testas i samma lottade värld. Osäkerheten visas som band (p10–p90).

Klimat/övergödning tas från reglagen i Simulering-fliken.
Ej körd ännu.

Nationalekonomiskt värde per land

Årsvärde i miljoner euro: fiske + ekosystemtjänster. Förbättringen är strategins värde minus baslinjens. Kräver en Monte Carlo-körning.

Kör Monte Carlo (fliken bredvid) för att fylla i.

Näringspyramid — hela kretsloppet

Bredden visar biomassan på varje nivå, från näringssalter längst ned till toppredatorer. Allt som dör blir detritus/kadaver som bryts ned till näring igen — kretsloppet sluts.

Uttag ur havet över tid

Vem tar ut biomassa ur havet: fiske (människa), säl, skarv/sjöfågel — och hur mycket som återvinns via nedbrytning.

Biomassa per trofinivå över tid

Ekologisk beroendematris

Vem beror på vem i näringsväven. Läs raden: organismen i raden beror på organismerna i kolumnerna (som föda eller näring). Ju mörkare ruta, desto starkare beroende. Kretsloppet sluts: allt som dör blir detritus/kadaver som bryts ned till näring igen.

Salthaltsnisch (nord–syd)

Var längs salthaltsgradienten (norr = sött, söder = salt) varje art trivs bäst. Torsk kräver salt vatten i söder; abborre och gädda är sötvattenarter i norr.

Verifiering mot litteraturen

Kontrollerar att modellen reproducerar kända Östersjö-samband i rätt riktning, med källhänvisning.

Rapporter & underlag

Klistra in text ur rapporter/studier som AI:n ska väga in när den tolkar scenarier, förklarar resultat och föreslår forskning.

Inlagda rapporter

Idélåda — alla kan bidra

Har du en idé, en förbättring eller kunskap om Östersjön? Dela den här.

Inskickade idéer

Exportera simuleringen

Skapa ett dokument av senaste körningen. Välj format, språk och mottagare.

Vad kan vi nå — på tio, tjugo och femtio år?

Tre horisonter. Var och en har en tidslinje över vad som faktiskt är beslutat, ett åtgärdspaket översatt till simuleringens reglage, och en målnivå som modellen kan mäta mot. Klicka på en horisont för att se vad som gjorts under åren — och vad modellen säger att det räcker till.

Målnivåerna ligger på modellens egen 0–100-skala. De är inte god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet och inte HELCOM:s statusklassning — de bedöms mot mätserier per bassäng och indikator, inte mot ett index som det här.

Jämför körningar mot varandra

Lägg upp till fyra körningar bredvid varandra. Alla utgår från samma inkörda hav och samma väder, så skillnaderna kan bara komma från det du ändrat — inte från att en körning råkade lotta ett gynnsammare decennium.

Bakgrunden — varför det här finns

Jag heter Hugo Wikström och jag har levt hela mitt liv nära Bottenhavets kustland. Det är den kust jag har badat i, fiskat i och gått längs i alla väder. Och det är den kust där jag med egna ögon sett vattnet bli sämre över tid — långsamt nog att man kan intala sig att man minns fel, men stadigt nog att man till slut inte kan det längre.

Den här simuleringen har jag byggt för att förstå vad som egentligen händer, och vad som kan hända härnäst. Inte för att bevisa något. För att själv få se hur delarna hänger ihop, och för att kunna dra i ett reglage och se vad som följer av det.

Jag är varken forskare eller utbildad i ämnet. Det ska stå först, inte sist. Jag har byggt modellerna med hjälp av AI och av forskningsrapporter som finns länkade i appen, och jag har försökt vara noggrann med att skilja på vad som är belagt och vad som är min egen förenkling. Se det här som ett pedagogiskt instrument med en viss förankring i forskningen och i det vi vet idag — inte som en prognos, och inte som ett facit.

Just därför vill jag gärna att ni bidrar med kunskap och reflektioner. Om något är fel vill jag veta det. Om något saknas vill jag veta det också. Särskilt om du arbetar med Östersjön till vardags — det du tar för självklart kan vara precis det som fattas här. Lägg in en publikation under Rapporter, eller skriv en invändning i Idélådan.

💚 Stöd projektet

Projektet drivs ideellt och utan vinstsyfte, men det har löpande kostnader: serverdrift, domän, talsyntes för podden och AI-anrop för att tolka scenarier, förklara resultat och översätta gränssnittet till tio språk. Vill du hjälpa till att täcka dem tar jag tacksamt emot bidrag.

📱
Swish
+46 70 534 30 01
🌐
PayPal
hugo.wikstrom@gmail.com

Bidrar du blir du en del av projektet och dess mål: att samla allmän information, politisk information och forskning om Östersjön på ett ställe, öppet för vem som helst att granska. Målet med alltihop är att bidra till att förbättra vårt innanhav.

Om Eystrasalt

Eystrasalt är en öppen, pedagogisk ekosystemsimulering av Östersjön — hela kretsloppet från näringssalter till toppredatorer och tillbaka igen. Målet är att skapa förståelse, samla ihop kunskap på ett ställe och göra ekologiska simuleringar förankrade i känd litteratur och forskning.

Jag som byggt det här heter Hugo Wikström och har levt hela mitt liv nära Bottenhavets kustland. Jag är varken havsforskare eller utbildad i ämnet — jag är en glad amatör med ett stort hjärta för Östersjön, som sett samma kust bli sämre över tid och velat förstå varför. Koden och modellerna är byggda tillsammans med AI, med forskningsrapporter som underlag. Det finns med säkerhet fel kvar i beräkningar, parametrar och data. Modellen är en rimlig, litteraturförankrad förenkling — inte en forskningsvaliderad prognosmodell.

Därför har jag försökt vara envis med en sak: att skilja på vad som är belagt och vad som är min egen förenkling. Varje källa är länkad så att du kan gå till den själv. Varje tes har argumenten på båda sidor. Och för varje tes står det utskrivet vad simuleringen faktiskt kan säga om saken — ibland är svaret att den inte kan säga något alls. Det är den sortens verktyg det här ska vara: ett som visar sina beräkningar och sina brister, inte ett som övertygar.

Därför är detta open source. Ladda ned det, granska det, håll inte med, gör det bättre. Har du kunskap, data, en rättelse eller en önskan — hör av dig eller skicka en idé via Idélådan. Tillsammans kan vi förfina en riktigt bra digital tvilling för vårt innanhav. 💙

Vad modellen innehåller

20 kompartment i näringsväven (näringssalter, växtplankton, cyanobakterier, djurplankton, bottenfauna, sill, skarpsill, spigg, abborre, gädda, flundra, svartmunnad smörbult, mört, torsk, lax, sjöfågel/skarv, säl, ytsyre, bottensyre, detritus/kadaver), 6 zoner med salthaltsgradient, verifiering mot litteraturen och ett AI-lager. Referensbiblioteket bygger på HELCOM, ICES, SMHI, Havs- och vattenmyndigheten m.fl.

💙 Stöd projektet

Jag driver Eystrasalt ideellt, på min fritid och utan vinstsyfte. Projektet har ändå löpande kostnader — serverdrift, domän och AI-anrop (Claude) för att tolka scenarier, förklara resultat och översätta gränssnittet. Vill du hjälpa till att hålla den digitala tvillingen levande tar jag tacksamt emot stöd som går oavkortat till driften och AI-kostnaderna. Varje bidrag, stort som litet, gör skillnad.

"Ett friskare hav är värt mer än vi tror — och förståelse är första steget."